11 maj 2009

jag vet inte...

vart jag skall ta vägen ..känns det som...
trodde det skulle kännas helt annorlunda typ...än vad det gör..
var ju ett bra beslut det enda rätta och ändå kan jag liksom inte släppa taget riktigt...
det som är tråkigast av allt är den trasiga vänskapen ...
önskar allt bara var som förr ... men jag vet inte hur man börjar om...
jag orkar inte ta alla stegen själv...
snart e jag mindre neg skall ni se och min blogg lite roligare att läsa...
om ni bara ger det lite tid....

1 kommentar:

Erika sa...

Jag hoppas att filmen har en positiv effekt... Såg den häromkvällen, riktigt kul och ultratjejjig! :)

Och när det kommer till resten: Vi löser det här. Det är jag helt övertygad om. Have some faith vännen... :)

*kram*